Lina

Efter jobbet idag åkte jag hem till Veronica där en bunt fina vänner var samlade. Det bjöds på kakor & bullar &   mackor & kaffe & smoothie i alla dess former. Fika, som i avskedsfika. Veronica lämnar oss för Stockholm imorgon för att börja plugga. Baaah, det är nu det börjar liksom, att behöva ta en massa farväl & hejdå av människor man tycker så mycket om som alla ska åt olika håll. Vi som alldeles nyss delade samma vardag ska nu in i en ny sådan med en hel massa nya människor att dela den med. Så konstigt, men ändå så naturligt antar jag. Det är ju liksom nu det börjar, livet. När man faktiskt väljer själv precis vilken riktning livet ska ta.
Åhåå, sentimentalt. & då var det här det första av alla avsked som troligtvis står på tur. Crap.